Du står i kön till kiosken på biosalongen, tio minuter kvar till premiären av nya Star Wars filmen ska börja och ska göra ditt val; sockersötad läsk eller aspartamsötad läsk? Vad väljer du? I dagens inlägg bryter vi ner ämnet aspartam med fokus på just aptit, sötsug och vikt.

Vad är aspartam?
Aspartam är en molekyl som i munnen och längre ner i mag-tarmkanalen binder till specifika receptorer (samma som socker) vilket signalerar söt smak. Aspartam som tillsats (E-951) har således använts som ett substitut till socker i ett antal olika livsmedel och har också uppskattats vara 120-220 gånger sötare än socker. Detta må låta skrämmande, men det är då viktigt att komma ihåg att man använder en mindre mängd av sötningsmedlet för samma absoluta sötma.

När molekylen når magsäcken och tunntarmen bildas egentligen tre separata komponenter; fenylalanin, asparaginsyra och metanol. Fenylalanin och asparaginsyra är två aminosyror som återfinns i det mesta vi äter medan metanol, även kallat träsprit, är något många associerar med blindhet. Även detta må låta farligt och lyfts ibland fram som ett argument mot varför man bör avstå aspartam. Innan du hoppar av stolen av förskräckelse är det viktigt att upplysa om att ett vanligt äpple du köper i din livsmedelsbutik bildar hela 3 gånger så mycket metanol som en flaska aspartamsötad läsk när det bryts ner i mag-tarmkanalen (1).

Figur. Visar på var i kosten du kan hitta samtliga nedbrytningsprodukter från aspartam

Idag är aspartam en godkänd livsmedelstillsats (E-951) och har, som senast 2013, bedömts säker att använda av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA (2). Acceptabelt dagligt intag (ADI) är satt på 40 mg/kg/dag av aspartam vilket betyder att du kan dricka cirka 4-5 liter lightläsk om dagen utan att det medför några hälsorisker.

Vad säger forskningen om aspartam, sötsug, aptit och vikt?
För bara några veckor sedan publicerades en studie (om än inte ensam på området) på just aspartam, aptit och vikt (3). Huvudsyftet med studien var dock att studera aspartamets effekt på blodsockret men forskarna mätte även tidigare nämnda faktorer som sekundära utfall. Till studien rekryterades 100 normalviktiga, friska män och kvinnor som under 12 veckor fick inta antingen 0, 350 (motsvarande 0,5 liter lightläsk) eller 1050 mg (motsvarande 2 liter lightläsk) aspartam/dag i form av dryck och piller. En hel del tester genomfördes i den här interventionen såsom blodglukos och insulinsvar efter måltid, upplevd aptit, hormoner (leptin, GLP-1 och GIP), blodfetter och kroppssammansättning.

Vad hände då efter 12 veckor? Ingenting med någonting. Nedan ser du bland annat resultaten från hur deltagarna skattade hunger och aptit vid vecka 0, 4, 8 och 12.

   
Figur. Resultat med avseende på hunger och aptit (Desire to Eat) under en hel dag för doserna 0, 350 och 1050 mg/dag av aspartam vid vecka 0, 4, 8 och 12
Figur hämtad från Higgins KA, et al. J Nutr. 2018 (3)

Studien är delvis sponsrad av tillverkare av aspartam vilket kan avskräcka många och bör även noteras, men studiedesignen var redan 2016, innan interventionens start, registrerad för allmänheten att ta del av vilket medför att avvikelser från studieprotokollet lättare kan kontrolleras. Studien är heller inte ensam i sitt slag utan åtskilliga interventioner där man har möjlighet att kontrollera intaget av sötningsmedel (randomiserade kliniska studier mot antingen sockersötad läsk eller vatten) styrker resultaten från ovannämnda studie, i liknande doser samt över längre tidsperioder (4,5). Rent epidemiologiskt när man frågar personer om deras konsumtion av sötningsmedel är det fortfarande lite spretigt i datan, vilket för fram intressanta diskussioner och hypoteser men som inte stöds av mer kontrollerade studier på området (4). Det finns heller inget starkt stöd för att aspartam, hos människor, skulle påverka sötsuget i någon större utsträckning och få oss att välja livsmedel med en högre mängd socker i, i jämförelse med vatten (6,7).

Sammanfattning
För att sammanfatta det lite längre inlägget om aspartam, sötsug, aptit och vikt så verkar det inte som om aspartam påverkar dessa variabler i någon större utsträckning hos människor. Det verkar inte heller som om aspartam ger något större utslag på varken vikt, fettmassa eller fördelning av fettmassa över längre tidsperioder om 6 månader, när man jämför med vatten (5). Intressant att belysa är dock att många av dessa studier är genomförda på aspartam i läsk, ofta då i kombination med andra sötningsmedel såsom acesulfam K och sukralos. I dag får vi dock i oss aspartam från många andra källor, vilket även gör det intressant att studera flera livsmedelskategorier i framtiden. Likaså bör det poängteras att detta inlägg endast behandlar sötningsmedlet aspartam.

Tillbaka till frågan i början av artikeln – vilken läsk, om du inte hade möjlighet att välja vatten, skulle du ta till premiären av den nya Star Wars filmen?

Michael Fridén – Näringsfysiolog Avonova Active
michael@avonovaactive.se