I linje med föregående inlägg om hur matmiljön vi befinner oss i till viss grad bestämmer vad vi väljer att stoppa i munnen kan det också vara intressant att titta på hur populationer som idag lever helt, eller till stor del, bortom det moderna samhället äter och rör på sig under en dag. Inte nog med att det kan ge en bra bild över miljöns inverkan på vår hälsa men det kan även ge en indikation på hur vi människor en gång för länge sedan levde, något som är väldigt populärt att basera sina mat- och motionsval på idag. Så hur lever egentligen dagens jägar- och samlarfolk samt andra mindre populationer som sysselsätter sig med subsitensjordbruk och boskap?

Herman Pontzer är en forskare och evolutionsbiolog som har ägnat en stor del av sin karriär till att förstå hur och varför vi människor förbrukar energi. Tillsammans med kollegor har han bland annat studerat denna företeelse hos ett jägar- och samlarfolk bosatta i Tanzania vid namn Hadza. I en ny översiktsartikel där detta folkslag tillsammans med andra studier på flera andra populationer runt om i världen har Pontzer tillsammans med två kollegor försökt sammanställa litteraturen på hur dessa människor rör på sig, äter och hur deras hälsa ser ut, vilken jag tänkte att vi skulle sammanfatta ytterligare i detta inlägg (1).

Hur ser hälsan ut hos dagens jägar- och samlarfolk?
Hög spädbarnsdödlighet och akuta infektioner är något som speglar många populationer. Tar man sig däremot förbi barnaåren och in till vuxenlivet lever istället många upp till de blir 60-70 år och många även där förbi. Icke smittsamma sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer samt övervikt och fetma är ovanligt att stöta på. Som exempel innehar Hadzafolket ett BMI på runt 20, ett BMI som kvarstår resten av vuxenlivet. Samtidigt uppvisar Tsimanefolket, ett jägar- och samlarfolk med subsistensjordbruk bosatta i Bolivia, det friskaste hjärtat som man någonsin har observerat, vilket uppskattades med hjälp av kalciuminlagringar i hjärtats kranskärl (2). Denna goda hjärthälsa kan till viss mån förklaras av att många av dessa populationer har visats uppnå (även om gammal data) en maximal syreupptagningsförmåga på 56.7 ml/kg/min (20-40 år) i medelvärde, vilket är drygt 50% högre än för dagens arbetande svenskar (Ny unik data på den svenska arbetsföra befolkningen). Likaså är procenten kroppsfett, blodfetter och blodsockernivån låg i jämförelse med en referenspopulation från USA. Hur kommer detta sig? Vad gör dessa människor som vi i mer moderniserade samhällen inte gör?

Jägar- och samlarfolk rör på sig ordentligt
En viktig aspekt bakom varför vissa hälsoparametrar hos dessa populationer är mångdubbelt bättre än för populationer som lever mer moderniserat är att dessa människor rör på sig betydligt mer. Både Hadza och Tsimane uppnår en minst måttlig intensitet av fysisk aktivitet i mer än 100 minuter/dag (Hadza upp mot 135 minuter/dag), vilket är flera gånger högre än vad befolkningen i Europa och USA gör. Man ska då komma ihåg att rekommendationen för minst måttlig intensitet ligger på minst 150 minuter i veckan.

Figur 1. Fysisk aktivitet i minst måttlig intensitet i övre diagrammen och total energiförbrukning i de nedre diagrammen. Vänstra sidan visar data på män och högra sidan visar data på kvinnor. Svarta staplar är populationer som lever bortom det moderniserade samhället medan vita staplar är referenspopulationer. Diagram modifierat från Pontzer H, et al. 2018 (1).

Vad som är både förvånansvärt och särskilt intressant är att även om både Hadza och Tsimane är betydligt mer fysiskt aktiva så är deras totala energiförbrukning över en dag inte nämnvärt högre än referenspopulationer runt om i världen. Detta kan låta motsägelsefullt då mer fysisk aktivitet rimligtvis borde resultera i en högre energiförbrukning, men så är inte alltid fallet. Pontzer med kollegor har därmed tagit fram en modell som menar på att kroppen kompenserar för en högre energiförbrukning från fysisk aktivitet med att skruva ner på andra energikrävande processer i kroppen. Denna modell stöds delvis av mer kontrollerade interventionsstudier men även av studier på en rad olika djur och kan vara en delförklaring till varför råd om ökad fysisk aktivitet inte per automatik innebär en viktnedgång. Den här modellen menar dock inte på att du inte förbrukar mer energi över en dag om du samtidigt springer ett maraton. Troligtvis finns där ett förbruknings- samt tidsintervall varvid denna kompensation sker inom (3).

Vad äter dagens jägar- och samlarfolk?
Idag är det populärt att rättfärdiga sina matval med vad man är evolutionärt anpassad för att äta. Det här har bland annat resulterat i den uppmålade bilden av att stenåldersmänniskan ägnade hela sin dag åt att jaga mammutar med spjut och konsumera kött i stora lass. Sannolikt är denna bild inte fullt rättvis. Tillsammans med arkeologiska fynd på tänder och forntida redskap, stabila isotoper och genetisk data visar forskningen på att vi sannolikt åt väldigt varierat beroende på var vi var geografiskt placerade. Populationer som var bosatta längre bort från ekvatorn åt sannolikt färre växter och mer kött medan tvärtom gällde för folkslag nära ekvatorn. Det ska också påpekas att konsumtionen av stärkelserika rötter och sädesslag såväl som tillverkning av mjöl har påvisats förekomma långt före den så kallade neolitiska revolutionen för cirka 12 000 år sedan (4,5). Nedan visas en tabell över hur två olika jägar- och samlarfolk äter i jämförelse med en amerikansk och en svensk referenspopulation.

Tabell 1. Intag av kolhydrater, fett, protein och fibrer hos Hadza och Tsimane med USA och Sverige som referenspopulationer. Data är hämtad från Pontzer H, et al. 2018 (1). * = baserat på riksmaten 2010-2011 och som jag har lagt till.

Intressant från ovan tabell är att kolhydratsintaget ter sig vara relativt högt, vilket annars ibland beskylls vara komponenten i kosten som ger upphov till de metabola sjukdomar som nämndes tidigare i inlägget. Här kan det vara läge att ta sig en funderare. Ett högre fiberintag är också något som präglar många jägar- och samlarfolks kosthållning. Sist men inte minst ska det också nämnas att cirka 15-20% av det dagliga energiintaget hos Hadzafolket kommer från honung, vilket lätt kan avskräcka människor som har intalat sig om att socker är gift. Det här vittnar kanske om att en relativt stor mängd socker i kombination med andra bättre matval (såsom kassava, ris, banan, majs, nötter, bär, fisk och kött sett hos dessa populationer), en god fysisk aktivitet och en hälsosam vikt inte är lika dåligt för hälsan som att äta denna mängd socker i kombination med ett kaloriöverskott och brist på fysisk aktivitet, vilket ofta är fallet i dagens mer moderniserade samhällen. Viktigt att poängtera är att dessa siffror inte alls visar på hur den optimala kosthållningen bör se ut. Det går inte att uttala sig om baserat på denna data, varpå vi har bättre nutritionsforskning som tittar på just det. Födointaget skiljer sig dessutom beroende på vilken population man tittar på, vilket ytterligare visar på att det sannolikt inte fanns en gemensam diet som alla människor en gång i tiden åt. Vad man däremot kan argumentera för är att vi människor förmodligen klarar oss rätt bra på en bred variation av fett och kolhydrater i kosten, förutsatt att vi väljer bra råvaror med högre mängd näring, är fysiskt aktiva och håller våra kroppsfettsnivåer nere.

Vad kan vi ta med oss från detta?
Baserat på ovan observationer och andra vetenskapliga fynd är det sannolikt så att vi åt någorlunda varierat (en kost som dessutom varierade mellan populationer), rörde på oss mycket och höll våra kroppsfettnivåer nere, vilka alla bidrar till en bättre hälsa. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många andra faktorer troligtvis inverkar, såsom sömn, relationer, socioekonomiska skillnader och vistelse i dagsljus med flera. Vad jag kan tycka är värt att ta med sig från dessa observationer är att om man baserar sin kost på bra råvaror med mycket näring, utövar en större mängd fysisk aktivitet och håller sin kroppsvikt stabil så har man kommit en bra bit till att bevara en god hälsa över tid.

Michael Fridén – näringsfysiolog Avonova Active
michael@avonovaactive.se